En liten bekännelse
Jag måste bekänna en sak. Jag läser alltid slutet först i böcker. En sida eller ett par stycken sådär, jag kan liksom inte riktigt hålla mig. Folk brukar bli fruktansvärt upprörda när det hör det.
Men, nu när jag är tillbaka till att bara läsa böcker om konflikten, böcker om verkligheten, är det skitkasst att läsa slutet först. Det slutar nämligen alltid precis som det börjar, mer eller mindre.
—- Senare tillägg —-
Insåg vilket fruktansvärt deppigt inlägg det var. Det är förstås inte sant att saker inte förändras. Men ibland kan det vara svårt att se, framförallt på en plats som den här. Och som Shane säger – Var förändringen du vill ha-. Läs färdigt böckerna, var förändringen och skriv sedan en bok med ett lyckligare slut. Khallas.
