Minaretutrop och gitarrplink
Karin sover middag och jag sitter ute i vardagsrummet och leker med min nya gitarr (!). För nu är det allt dags. I hur många år har jag inte tänkt att ”jag skulle väldigt gärna kunna spela gitarr”?! Betlehem har tre gitarraffärer och utan Machdi (en nyfunnen palestinsk vän) hade jag och Karin haft svårt att veta vart vi skulle köpa min gitarr.
Eftermiddagen spenderades vi sedan i Machdis affär där vi drack te tillsammans med Machdi, Ibrahim (som arbetar på Betlehems universitet), Machdis son (som jag pinsamt nog inte minns namnet på) och Alice och John (ett belgiskt par). De stora samtalsämnena var utbildningsmöjligheter i Betlehem, svensk geografi, gitarrstämmning och den stora mängder ungdomar i de palestinska områdena som sitter eller har suttit i israeliskt fängelse.
Världen är märklig.
Nu ska jag ge min gitarr lite uppmärksamhet.

oj, gitarrtraning; vilken overraskning! ska bli spannande att folja utvecklingen.jattefina bilder.
manga kramar fran ”down under”…
Fett häftigt med bilder och prylar
Se bara till att göra om dem till diabilder när du kommer hem igen.
Diabilder är alltid coolt
Vad stolt jag blir
Och imponerad!
Grymt! då kan vi lira tillsammans när du kommer hem
Go, Linnea, go! Mitt planerade mission angaende personlig utveckling har i Peru var att lara mig jonglera ordentligt…hoppas det gar battre med ditt projekt. Minst sagt.
Mer om skolan vill jag lasa!